Igår var jag på återbesök på sjukhuset och mina infektionsvärden(var det nu hette) hade sjunkit och allt var okej. Tog en ledig dag och promenerade lite i stan med min älskling. Köpte mig en jättevacker turkos klänning, turkosa pumps och massa fina armband. Tyckte jag förtjänade det plus att jag kommer att se smoking hot ut i min nya outfit!
Nåja, dagens tidning fick mig att fundera lite kring näthatet som finns precis överallt. Jag blir förfärad när jag ser vuxna människor skriva de mest horibla sakerna till varandra, hur ungdomar med lätthet slänger ur sig ord som hora och fitta bara för att någon tycker annprlunda. Att man kan sitta på olika forum och diskutera hur skönt det hade varit att dra över en 10-årig flicka, om möjligheten fanns att våldta någon och man visste att man inte skulle åka fast-skulle man göra det då? Jag mår illa.
Men framförallt att människor känner behovet att vara anonyma när de lägger sig i diskussioner för rädslan att bli hotad, utskrattad, uthängd och få ett förstört liv. Läser om en man i Metro idag som blev smutskastad på internet och folk skrev att han var pedofil, lätt att frigöra sig från dem ryktena när det väl finns där ute? Fruktansvärt obehagligt är vad det är och det behövs nya moderna lagar och regler för att försöka komma till bukt med en del av det i alla fall.
Jag hatar människor (ja, jag kan faktiskt slänga in ett hatar) som är så sjukt tuffa bakom sin dataskärm men i verkligeheten är de små blyga möss. Det är något perverst över att få ut sina aggressioner över internet...Och jag tycker inte om det.
Något annat som jag tänkte på idag när jag satt på bussen på väg till jobbet var ganska sorgligt. Eller jag tycker det är sorgligt i vart fall.
Ni vet när familjer ska "lyxa" till det lite en fredag och ta med barnen ut och äta. Man ska göra något mysigt med familje. Alla tillsammans. Vad gör man. Jo, man går till Mc Donalds!? Att definitionen av att gå ut och äta mysigt tillsammans med familjen inte innebär en restaurang utan Donken istället är för mig ofattbart. Jag blir alltid lika arg när jag ser väldigt små barn sitta och vräka i sig cheeseburgare och annat onyttigt medan de stressade föräldrarna trycker i sig samma skit. Miljön på "restaurangerna" är högljudda, fula, smutsiga och stressiga men det är en mysig familjemiddag. Har vi alla blivit whitetrash som tycker att Mc Donalds är det godaste vi kan bjuda våra älskade barn på? Är det verkligen så? Jag är inte uppvuxen med Mc Donalds utan tvärtom att man gick till någon restaurang någon gång ibland när man hade råd. För handlar det om pengarna så är ju inte Donken särskilt billig egentligen. Och restaurang behöver inte kosta så himla mycket. Hur mysigt är det inte med en lugn och fin familjerestaurang där maten är lagad med kärlek och inte med tidsminimum på högst 2 minuter. Vill ni att era barn ska bli överviktiga? Det är kriminellt att bidra till att ens eget barn blir fet, tycker jag. Och jag tycker det är hemskt med ensamstående pappor och mammor som sitter med en bebis som knappt lärt sig gå och ger den ett stort lass med pommesstripes. FY, skämmas borde ni göra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar